Låt djurens ungar vara
Att man inte ska röra djurungar man finner ute, är ju något som de flesta av oss har hört talas om. Ser man ett ensamt rådjurskid, så ska man inte gå fram och klappa det utan lämna det i fred. Mamman är troligen i närheten.
I Aftonbladet, så läser jag hur två väninnor snabbt plockar upp åtta kattungar, som det låter som om kattmamman gömt i ett dike. De tror att ungarna är "dumpade" av någon elak människa och antar att ungarna är c:a 6 veckor gamla, dvs bara hälften så gamla som de ska vara innan man får ta dem från mamman, enligt bl.a SVERAKs regler, mfl.
Om man väntar till 12 veckor, så blir kattmamman inte lika "ledsen" och orolig, som hon blir innan. Om man struntar i mamman, så kan man ju lika gärna ta och dumpa ungarna när de är nyfödda. Att ungarna är torra i pälsen, tyder ju inte på något annat än att deras mamma nyligen tagit hand om dem. Såväl tamkatter som vildkatter tar ju hand om sina ungar (precis som vi människor tar hand om våra "ungar").
Så det finns ingenting, i artikeln, som talar för att de skulle vara tamkatter, vilket väninnorna trodde.
Man kan iofs förstå om de två väninnorna inte förstår att man inte ska ta kattungarna från den plats deras mamma lämnat dem på men att en tidning som Aftonbladet inte förstår det tycker jag är märkligt. Aftonbladet gör en nythetstorkeaffär om detta på temat att katterna dumpats på vägen.
Rätt agerande hade givetvis varit att placera ungarna på andra sidan diket och sedan kommit tillbaka efter några timmar. Om det var ungar efter en vild katt, så hade mamman flyttat dem till en annan plats (eftersom hon känt lukten av människor på de flyttade ungarna) och annars, så hade det antagligen skett en olycka med mamman, eller så hade det kunnat vara tamkattungar. För kan man dumpa människor i skogen, så kan man givetvis dumpa kattungar också. Jag är således inte lika kategorisk som Hasse Aro, som anser att sommarkatter är en myt.
Så, slutet på den här historien, om mitt antagande är rätt? Jo kattmamman kommer tillbaka, blir orolig för sina ungar, ser inga "delar" efter dem (dvs de har inte dödas) och hon far runt ledsen och orolig för sina små, som hon burit på så länge och tagit så noga hand om den senaste tiden... :-(
0 Kommentarer:
<< Hem