Svårt med jobb - ingen klassfråga

Läser i DN (papperstidningen) idag att folk från "arbetarklassen" har svårt att få jobb, trots att de utbildat sig på Handelshögskolan eller på universitetet.

Det är svårt att få jobb inom de yrkena, utan ett kontaktnät, är den slutsats DN vill att vi ska ta till oss och kommer man från "arbetarklassen" så har man inget kontaktnät.

För ett antal år sedan, så utbildades folk bl.a till datatekniker på "Kunskapslyftet". Då var det lätt att få jobb men allt för många utbildades till datatekniker och i dag går många arbetslösa, inte minst pga att luften gått ur databranschen.

För ett antal år sedan, så slet företagen i civilingenjörerna, så att de i en del fall inte ens hann bli färdigutbildade innan de började arbeta. Idag går många civilingenjörer arbetslösa och bland dem även de som aldrig blev civilingenjörer (inte avslutade sin utbildning).

Den sistnämnda gruppen är dock attraktivare än de som blev klara med sin utbildning för anställer man en av dem, så får man "nästan" en civilingenjör men för en väsentligt lägre lön.

Idag så finns det mängder med nyinrättade högskolor runt om i landet, som spottar ut nyutexaminerade. Man tycks dock inte ha minskat antalet elever i de gamla studentstäderna.

Att läsa på Handels idag garanterar inte längre jobb. Handels utbildar helt enkelt för många idag. I den marknadssituationen som därmed finns, så är det ju inte konstigt att nätverkandet underlättar för att få jobb.

Man kan ju tänka sig hur nätverkandet fungerar: " -Min dotter är utbildad aaa men får inget jobb. Snälla, kan inte du fixa något?" - " - Nja, egentligen behöver vi ingen aaa men ok, hon får ett jobb ändå."

Nätverkandet fördröjer den marknadsanpassning som annars hade skett. Nu sker anpassningen långsammare istället, med en högre kostnad som följd. Det är ju troligt att xx% av de som gått ut Handels egentligen borde vara arbetslösa idag om det inte vore för nätverkandet.

Detta leder till att folk längre ner i organisationen slås ut, för man vet ju vad som händer när exempelvis sjukvården ska spara. Det är sjuksköterskor och annan praktiskt verksam personal, som vi skattebetalare har glädje av, som får gå. Byråkraterna/cheferna sitter kvar, trots att det egentligen är där man borde skära ner först.

Så när man låter universitetsutbildade och högskoleutbildade få jobb som inte behöver utföras, så är det folk längre ner i organisationen som drabbas och företagens lönekostnader är därför högre än de annars hade varit. Inte konstigt att så många företag har svårt att klara konkurrensen idag.

Är det kanske därför som de Svenska byggföretagen tar ut helt otroliga priser, jämfört med exempelvis sina Danska konkurrenter, eftersom de Svenska företagen har en ryggsäck med chefer som egentligen inte behövs?

Det man skulle diskutera istället för "klass" är om man ska minska antalet utbildningsplatser hos Handels och Universiteten.

Det är min erfarenhet att även de som kommer från "arbetarklass" är både jurister och har andra typer av "akademikerjobb". Företagen vill anställa den mest lämpliga, vilket också indirekt framgår av DNs artikel, där man ser att även "arbetarbakgrund" kan vara attraktiv.

Så att DN vill lura oss att tro det här med "klass" skulle ha någon större påverkan är trist. Jag trodde att DN stod över den typen av lösnummerjournalistik - men jag hade tydligen fel.