Att bevara traditioner

Många skolor har, sedan urminnes tider, haft som tradition att fira läsårsavslutningen i kyrkan. Nu debatteras det, eftersom det finns folk med annan tro. Att det finns folk som inte tror alls har man däremot, såvitt jag kunnat finna, inte ens nämnt.

Jag anser att man får acceptera de traditioner som finns i det land man bor i. Tänk om någon av oss skulle flytta till exempelvis Saudiarabien och man skulle ställa krav på att böneutroparna skulle sluta ropa ut från sina torn. Det skulle givetvis vara helt otänkbart och ändå är ju risken stor att man skulle kunna tänkas påverkas av deras religion.

Klagar man på böneutroparna, så får man (enligt de som varit där) rådet: Lämna landet om det inte passar.

Så borde vi göra i Sverige också. Passar inte våra seder och bruk, så kan man flytta till ett annat land, eller låta bli att delta i avslutningen i kyrkan. Däremot, så kan man ju anpassa sig lite och undvika eller minimera religiösa (muntliga) uttryck när man är i kyrkan av det här skälet.

Det var inte speciellt religiöst, vad jag minns, när vi hade skolavslutning i kyrkan. Å andra sidan, så var jag ju van vid att gå i kyrkan, så det är ju möjligt att jag inte reagerade på det.

Däremot, så borde skolan nyttja att det finns flera religioner i Sverige idag. Har man vårterminens avslutning i kyrkan, så kan man väl ha höstterminsavslutning i en moské eller i en synagoga? Det är nyttigt för eleverna att få möjlighet att se hur olika religioner har det i sina tros-byggnader.